Facken inom industrin sade igår nej till det bud på 2,4 % som OPO lämnat. Arbetsgivarna sade ja till budet. Under hela förhandlingsprocessen så har arbetsgivarna gnällt om det svåra ekonomiska läget. Det finns helt enkelt inte utrymme till några större lönehöjningar. Deras motbud till fackens krav utgångskrav på 3,7 % var mindre än 1 % vilket är ett hån mot de arbetstagare som arbetat ihop de enorma vinster som bolagen gör.
Men nu så kan de alltså tänka sig att gå med på 2,4 % vilket de tycker är ett riktigt flott bud i dessa "svåra tider". Samtidigt fortsätter de orimliga aktieutdelningarna och de löjligt höga bonusutbetalningarna precis som inget hänt. Där behöver man inte vara återhållsam inte!
Att ena stunden förespråka återhållsamhet för att i nästa stund sprida pengar som om det vore gödsel till en nyanlagd gräsmatta inger inget större förtroende tycker jag.
Facken inom industrin gjorde helt rätt som avvisade budet från dessa överbetalda hycklare!
torsdagen den 1:e december 2011
måndagen den 28:e november 2011
Strejk eller inte?
De centrala förhandlingarna pågår nu för fullt.
IF Metall har krävt 3,7 % i löneökning. Motparten Teknikarbetsgivarna, är flotta som vanligt då det gäller lönehöjningar och andra villkor. De kan tänka sig att ge 3,2 % på 22 månader, eller 1,75 % på årsbasis. Generellt sett så går företagen som representeras av Teknikarbetsgivarna med höga vinster, t.o.m. lika höga eller högre vinster än innan finanskrisen.
Utdelningar till aktieägarna har i vanlig ordning varit skyhöga. Vi snackar miljardbelopp. Bonus till "duktiga" direktörer och företagsledare som bl.a. sett till att sparka ut en massa löntagare belönas flitigt via olika bonussystem.
När nu löntagarna som faktiskt tog ett mycket stort ansvar under finanskrisen med mycket måttliga krav ställer rimliga krav så finns det självklat inga pengar.
Det är märkligt hur de som arbetar ihop "degen" som sedan delas ut i överfyllda fickor alltid skall stå tillbaka...
Nu så börjar IF Metall att förbereda sin organisation för strejk. Det som kan hindra detta är om organisationen under tisdagen erbjuds en seriös lönehöjning där företagen visar att de uppskattar sin personal som knegat ihop de mycket rejäla vinsterna som trots allt finns där i bolagen. Och att arbetsgivarorganisationerna släpper det orimliga kravet om att få lägga ut 32 timmar ordinarie arbetstid när de anser sig behöva det. Andemeningen med detta högst orimliga krav är att den enskilde löntagaren då kan bli tvingad att knalla ner på jobbet på helgtid i totalt 32 timmar utan övertids och OB ersättning. Helt oacceptabelt naturligtvis.
Som sagt, vi får nu se om hotet om strejk kan få arbetsgivarrepresentanterna att vika sig så att de nya avtalen blir rimliga sett ur ett arbetstagarperspektiv.
Låt oss hoppas på det sistnämnda!
IF Metall har krävt 3,7 % i löneökning. Motparten Teknikarbetsgivarna, är flotta som vanligt då det gäller lönehöjningar och andra villkor. De kan tänka sig att ge 3,2 % på 22 månader, eller 1,75 % på årsbasis. Generellt sett så går företagen som representeras av Teknikarbetsgivarna med höga vinster, t.o.m. lika höga eller högre vinster än innan finanskrisen.
Utdelningar till aktieägarna har i vanlig ordning varit skyhöga. Vi snackar miljardbelopp. Bonus till "duktiga" direktörer och företagsledare som bl.a. sett till att sparka ut en massa löntagare belönas flitigt via olika bonussystem.
När nu löntagarna som faktiskt tog ett mycket stort ansvar under finanskrisen med mycket måttliga krav ställer rimliga krav så finns det självklat inga pengar.
Det är märkligt hur de som arbetar ihop "degen" som sedan delas ut i överfyllda fickor alltid skall stå tillbaka...
Nu så börjar IF Metall att förbereda sin organisation för strejk. Det som kan hindra detta är om organisationen under tisdagen erbjuds en seriös lönehöjning där företagen visar att de uppskattar sin personal som knegat ihop de mycket rejäla vinsterna som trots allt finns där i bolagen. Och att arbetsgivarorganisationerna släpper det orimliga kravet om att få lägga ut 32 timmar ordinarie arbetstid när de anser sig behöva det. Andemeningen med detta högst orimliga krav är att den enskilde löntagaren då kan bli tvingad att knalla ner på jobbet på helgtid i totalt 32 timmar utan övertids och OB ersättning. Helt oacceptabelt naturligtvis.
Som sagt, vi får nu se om hotet om strejk kan få arbetsgivarrepresentanterna att vika sig så att de nya avtalen blir rimliga sett ur ett arbetstagarperspektiv.
Låt oss hoppas på det sistnämnda!
fredagen den 25:e november 2011
Grattis finansminister Anders Borg!
Såg att Anders Borg blivit utnämnd till den bästa finansministern i Europa för sitt arbete.
Samma Anders Borg har bidragit stort till följande händelser sedan 2006:
Förändringar i LAS vilket har lett till att fastanställningar numera är undantag istället för regel. Detta med anställningsformer går även hand i hand med möjligheten att kunna skaffa sig ett liv. Utan ”rätt” anställningsform så kan du inte låna pengar till bostad m.m. och är därmed utelämnad till att söka andra hands kontrakt. Om du inte nu har jävligt rika föräldrar. Omvandling av hyresrätter till bostadsrätter har även blivit enklare att genomföra. Konsekvenserna är tydliga.
En vård och omsorg i privat regi som alltmer handlar om att kunna krama ut så mycket vinst som möjligt istället för att se människors olika behov. Allt fler människor sorteras bort då kostnaderna blir för höga. Anders Borg och Moderaterna har sedan ett antal år tillbaka varit väl medvetna om att det funnits riskkapitalbolag i bakgrunden men valt att ignorera detta fram tills nu då det uppdagats att man behandlar människor sämre än djur i vissa fall.
Om man vanvårdar djur kan man få upp till 2 års fängelse, men sitter du i styrelsen för ett privatägt vårdföretag som vanvårdar människor så får du en bonus. Med regeringens goda minne.
Det riktigt fina är att det är våra gemensamma skatteinbetalningar som gör detta möjligt!
Skolornas resultat går inte åt rätt håll. I förhållande till övriga nordiska länder så backar Sverige. Finland är som vanligt oslagbara. Ser man till de ungdomar som går ut nionde klass så är det nu 17 % som går ut med icke fullständiga betyg. Vad gör man från regeringens sida med främst FP:s Jan Björklund i spetsen? Man sänker kraven såklart, då blir statistiken genast lite bättre!
Om vi tänker oss att vi vill ha ett samhälle där vi som människor skall ges möjlighet att ständigt utvecklas så rimmar det illa att man från regeringens sida i princip ger upp om de ungdomar som är mindre studiebenägna. Nuläget och främst framtiden kommer att ställa krav på att vi ställer om snabbt om så behövs. Om man då begränsar möjligheterna för de yngre generationerna att läsa de teoretiska ämnena som finns under de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna så tar man inte ansvar för vare sig nutid eller framtid. Man har även dragit ner på vuxenutbildningen där man kunnat läsa in teoretiska ämnen om de saknas. Denna passiva utbildningspolitik leder till ökade klyftor i samhället. För ett antal år sedan såg många länder upp till Sverige som ett föredöme då det gäller utbildningspolitik. I dag gör man det inte längre.
Man kan också mitt i allt konstatera att resurserna i skolorna minskar, d.v.s. större barngrupper/färre vuxna. Då friskolor och privata intressen där vinst är överordnat allting så börjar tendenser till sortering av barn bli allt tydligare. Eftersom varje barn skall ses utifrån ett affärsperspektiv så är det en kostnad. Och man vill ju inte gärna ha för höga kostnader, med andra ord: barn som behöver extra stöd kan väl någon annan ta hand om så att vinsten blir så stor som möjligt.....samtidigt har man mage att prata om hur viktigt det är att alla barn skall synas och att vi ska tänka och se saker ur ett barnperspektiv.
Jävla hycklare säger jag.
A-kassan. Under Anders Borg och Alliansens styre har närmare en halv miljon (!) människor lämnat A-kassan. Detta trots att han uttryckligen sagt att han och hans parti vill att vi ska vara med i A-kassan. Det är då märkligt tycker jag, att man för en politik som får människorna att lämna försäkringen. Jag blir förvirrad.
Utanförsrkapet har varit ett av Alliansens ledord sedan 2005/2006. Varför hör man så lite om detta idag. Kanske beror det på att utanförskapet ÖKAT under Alliansens styre!
De som behöver socialstöd har ökat kraftigt. Vräkningarna har även de ökat kraftigt. Familjer som betecknas som "fattiga" enligt EU standard har likaså ökat kraftigt.
FAS 3. Kommentar överflödig.
Arbetsmiljöverket och arbetslivsinstitutet. Kraftiga neddragningar/avskaffande av verksamhet som har till syfte att främja arbetstagarnas hälsa och välmående under hela yrkeslivet. Samtidigt vill man att människor skall arbeta så mycket som möjligt. Men att lägga ner tid och resurser för forskning för att bidra till att nå de interna målen är inte så viktiga.
Sjukförsäkringssystemet. Härligt att se att även cancersjuka med 3-4 veckor kvar att leva kan bidra med sina sista krafter så att arbetslinjen främjas så mycket som möjligt. Trots att själva systemet har mer inbetalningar än utbetalningar vilket innebär överskott så satsas dessa pengar på annat än de som bäst behöver det ekonomiska stödet. Läkare har fördömt systemet. Även så fördömer en märkbart stor del av Allianspolitikerna systemet också. Några konsekvensutredningar innan beslut om nytt sjukförsäkringssystem gjordes inte heller, man mer eller mindre chansade på att det skulle bli bra. Resultatet talar för sig själv.
Ungdomsarbetslösheten. Detta är riktigt bekymmersamt tycker de flesta människor med sunda värderingar. Denna sundhet finns det tydligen en brist på i regeringen eftersom den i likhet med utanförskapet också ökar. Sen tror vissa Alliansföreträdare att om vi bara sänker lönen för unga och ser till att alla arbetsgivare får rabatt när de anställer unga människor så löser man hela problemet. Man ska ju vara glad att man har jobb är budskapet, detta är naturligtvis överordnat allt annat som exempelvis levnadsvillkor m.m. Allt för att man ska kunna arbeta som ung oavsett villkor och se till så redan överbetalda chefer och annat patrask får lite mer och spendera. Fan, en till Porsche vore nåt att ställa i garaget!
Den unga personen däremot har anställningsformen "timvikarie" och är i total beroendeställning till arbetsgivaren. Eller kanske han/hon har anställningsformen "daglönare" som var en vanlig anställningsform för över hundra år sedan. Den är lika aktuell idag.
Ovanstående bryr sig inte "slipsnissarna/finanshajarna" om då de får välja vem som varit bäst, då sett till egen fördel såklart. Därför är det enkelt att tycka att Anders från "ankeborg" är jätte duktig. Men myntet har som bekant två sidor.
Detta kommer fler snart att märka, om inte nu så i en relativt snar framtid.
Grattis och hurra för Anders Borg!
måndagen den 28:e februari 2011
Friskolor...ingen lysande skolform.
Friskolor som skolform har ju varit uppe på tapeten (igen) med anledning av att det rapporterats grova problem kring ett antal skolor. Thorengruppen är ett exempel på hur det kan gå när kapitalet är viktigare än ungdomarna som går i själva skolan. Läs gärna detta genom att klicka på länken - man häpnar!:
LURADE UNGDOMAR
Det som är jävligt irriterande är att mina, och dina, skattepengar går till en sådan här verksamhet, där barn/ungdomar långtifrån får ut vad de har rätt till i skolan, och i toppen är det någon som tjänar pengar på eländet också.
Hela friskolesystemet har ju öppnat upp för oseriösa aktörer och man borde fan inte öppna upp för sådant när det är våra kids framtid det handlar om. Ja... visst finns det goda exempel på friskolor, men när den ekonomiska snaran dras åt så är det personalen och främst ungarna som drabbas värst eftersom "ägaren" måste se till att upprätthålla vinsten.
Ett annat bekymmer är ju att det uppstår konkurrens mellan skolor, och då antalet barn i skolan kraftigt påverkar ekonomin så vill man nog från ägarhåll gärna ge sken av att allt är bra just på "min" skola. Dvs, att dölja vissa problem blir ok eftersom man måste få ekonomin att gå ihop. Får man inte tillräckligt med "peng" (ungar) så uppstår kvalitetsbrister i skolan - vips så får inte kidsen likvärdiga villkor att genomföra sin skolgång, vilket i värsta fall sabbar deras framtid.
Barndomen går ju som bekant inte heller i repris....men o andra sidan ska väl klyftorna mellan människorna upprätthållas, det verka ligga i linje med sittande regerings politik, och detta är ett av många sätt att upprätthålla den filosofin.
Dock så verkar ju FP:s Jan Björklund ha vaknat till lite - han befinner sig inte i total koma i varje fall. Nu så ska skolinspektionen få betydligt större befogenheter gentemot de skolor som inte sköter sig. Det har tydligen visat sig att alltför många skolor i Jan Björklunds Sverige uppvisar en bristande kvalité!
Grattis säger jag till Björklund - synd bara att du inte vaknade för några år sedan.
Vad som är anmärkningsvärt är varför vi egentligen ska behöva ha en skolinspektion som har till uppgift att behöva hota med att stänga en skola för att skolan missköter barnen/ungdomarna som går där.
Man kan ju tycka att en skola aldrig ens skall behöva vara i närheten av ett sådant beslut.
Jag tycker att något är rätt så galet i vårt samhälle då det skapas system som kräver denna kraftfulla övervakning - detta för att säkerhetsställa något så självklart som att våra barn och ungdomar skall få gå i en skola som är...ok!!!
Glöm heller inte personalen som arbetar där.
För ofta i friskolor väljer man att inte ta in vikarier vid sjukdom, ledighet etc - allt för att maximera vinsten - personalen och främst barnen betalar priset för att de högst upp i toppen ska tjäna lite mer än vad de redan gör.
Anställda på friskolor har heller inte samma meddelarfrihet som de som arbetar på offentliga skolor. Detta får till följd att personal på friskolor inte kan larma om missförhållanden i samma utsträckning utan att riskera sin egen anställning.
I dagens läge med den A-kassa som forcerats fram av den borgerliga regeringen så vill man ju verkligen inte riskera att bli av med jobbet. Men den borgerliga arbetsrätten går väl ut på att arbetstagarna skall vara helt beroende av arbetsgivarna och på så sätt protestera så lite som möjligt oavsett missförhållanden.
Nej....fram för kommunala skolor med olika inriktningar där man tar till vara på alla elevers behov, en skola där personalen känner sig trygga och vågar säga vad de tycker utan att riskera sin familjeekonomi.
Öppna inte dörren på vid gavel för oseriösa aktörer vars drivmedel till störst del utgörs av ekonomiska intressen.
LURADE UNGDOMAR
Det som är jävligt irriterande är att mina, och dina, skattepengar går till en sådan här verksamhet, där barn/ungdomar långtifrån får ut vad de har rätt till i skolan, och i toppen är det någon som tjänar pengar på eländet också.
Hela friskolesystemet har ju öppnat upp för oseriösa aktörer och man borde fan inte öppna upp för sådant när det är våra kids framtid det handlar om. Ja... visst finns det goda exempel på friskolor, men när den ekonomiska snaran dras åt så är det personalen och främst ungarna som drabbas värst eftersom "ägaren" måste se till att upprätthålla vinsten.
Ett annat bekymmer är ju att det uppstår konkurrens mellan skolor, och då antalet barn i skolan kraftigt påverkar ekonomin så vill man nog från ägarhåll gärna ge sken av att allt är bra just på "min" skola. Dvs, att dölja vissa problem blir ok eftersom man måste få ekonomin att gå ihop. Får man inte tillräckligt med "peng" (ungar) så uppstår kvalitetsbrister i skolan - vips så får inte kidsen likvärdiga villkor att genomföra sin skolgång, vilket i värsta fall sabbar deras framtid.
Barndomen går ju som bekant inte heller i repris....men o andra sidan ska väl klyftorna mellan människorna upprätthållas, det verka ligga i linje med sittande regerings politik, och detta är ett av många sätt att upprätthålla den filosofin.
Dock så verkar ju FP:s Jan Björklund ha vaknat till lite - han befinner sig inte i total koma i varje fall. Nu så ska skolinspektionen få betydligt större befogenheter gentemot de skolor som inte sköter sig. Det har tydligen visat sig att alltför många skolor i Jan Björklunds Sverige uppvisar en bristande kvalité!
Grattis säger jag till Björklund - synd bara att du inte vaknade för några år sedan.
Vad som är anmärkningsvärt är varför vi egentligen ska behöva ha en skolinspektion som har till uppgift att behöva hota med att stänga en skola för att skolan missköter barnen/ungdomarna som går där.
Man kan ju tycka att en skola aldrig ens skall behöva vara i närheten av ett sådant beslut.
Jag tycker att något är rätt så galet i vårt samhälle då det skapas system som kräver denna kraftfulla övervakning - detta för att säkerhetsställa något så självklart som att våra barn och ungdomar skall få gå i en skola som är...ok!!!
Glöm heller inte personalen som arbetar där.
För ofta i friskolor väljer man att inte ta in vikarier vid sjukdom, ledighet etc - allt för att maximera vinsten - personalen och främst barnen betalar priset för att de högst upp i toppen ska tjäna lite mer än vad de redan gör.
Anställda på friskolor har heller inte samma meddelarfrihet som de som arbetar på offentliga skolor. Detta får till följd att personal på friskolor inte kan larma om missförhållanden i samma utsträckning utan att riskera sin egen anställning.
I dagens läge med den A-kassa som forcerats fram av den borgerliga regeringen så vill man ju verkligen inte riskera att bli av med jobbet. Men den borgerliga arbetsrätten går väl ut på att arbetstagarna skall vara helt beroende av arbetsgivarna och på så sätt protestera så lite som möjligt oavsett missförhållanden.
Nej....fram för kommunala skolor med olika inriktningar där man tar till vara på alla elevers behov, en skola där personalen känner sig trygga och vågar säga vad de tycker utan att riskera sin familjeekonomi.
Öppna inte dörren på vid gavel för oseriösa aktörer vars drivmedel till störst del utgörs av ekonomiska intressen.
torsdagen den 24:e februari 2011
Att korsfästa en politiker...
...eller ett helt parti är vad jag har bestämt mig för att göra.
Det finns en snubbe som representerar ett parti som har sina värderingar i den kristna tron. Som ni förstår är det Göran Hägglund jag talar om. Han är socialminister och står bl.a. bakom den sjukförsäkring som nu bidrar till att tusentals människor praktiskt taget går under. Det är alltså de mest utsatta människorna jag pratar om, de vars människovärde inte är lika stort som andra människors värde (min egen fria tolkning av vad en, av väldigt många konsekvenser sjukförsäkringsystemet bidragit till).
Det är anmärkningsvärt hur ett parti som har sin grund i det kristna budskapet och den kristna etiken kan stödja ett system som är så totalt tvärs om.
Följande kan man bl.a läsa på KD:s hemsida:
"Människolivet är okränkbart och alla människor har ett lika värde".
Och:
"Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek, som utgår från den gyllene regeln - allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta, sträva efter social rättvisa, utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda".
Fint va?
Man kan inte annat än o bli förbannad. Kristdemokraterna med Göran Hägglund i spetsen är inget annat än ett gäng hycklare. I mina ögon är KD ett parti som saknar existensberättigande.
Ett lämpligt straff vore att korsfästa hycklarna, och om jag skulle vara riktigt elak så borde korset vara upp och ned också.
Eller så kan man ju (om jag ska vara lite snäll också) läsa på vad som står i bibeln och börja anamma budskapen som finns där och faktiskt översätta dem i politiken man avser föra. Då skulle man kanske ha en gnutta existensberättigande i varjefall.
Ja just det....jag är tillbaka med bloggandet. Elakare än nånsin.
Det finns en snubbe som representerar ett parti som har sina värderingar i den kristna tron. Som ni förstår är det Göran Hägglund jag talar om. Han är socialminister och står bl.a. bakom den sjukförsäkring som nu bidrar till att tusentals människor praktiskt taget går under. Det är alltså de mest utsatta människorna jag pratar om, de vars människovärde inte är lika stort som andra människors värde (min egen fria tolkning av vad en, av väldigt många konsekvenser sjukförsäkringsystemet bidragit till).
Det är anmärkningsvärt hur ett parti som har sin grund i det kristna budskapet och den kristna etiken kan stödja ett system som är så totalt tvärs om.
Följande kan man bl.a läsa på KD:s hemsida:
"Människolivet är okränkbart och alla människor har ett lika värde".
Och:
"Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek, som utgår från den gyllene regeln - allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta, sträva efter social rättvisa, utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda".
Fint va?
Man kan inte annat än o bli förbannad. Kristdemokraterna med Göran Hägglund i spetsen är inget annat än ett gäng hycklare. I mina ögon är KD ett parti som saknar existensberättigande.
Ett lämpligt straff vore att korsfästa hycklarna, och om jag skulle vara riktigt elak så borde korset vara upp och ned också.
Eller så kan man ju (om jag ska vara lite snäll också) läsa på vad som står i bibeln och börja anamma budskapen som finns där och faktiskt översätta dem i politiken man avser föra. Då skulle man kanske ha en gnutta existensberättigande i varjefall.
Ja just det....jag är tillbaka med bloggandet. Elakare än nånsin.
söndagen den 26:e september 2010
SVERIGEDEMOKRATERNAS UPPGÅNG OCH FALL?
En liten reflektion över SD:s kraftiga uppgång i landet och vad som är en av orsakerna till denna uppgång kan man delvis utläsa av historien.
Vid ekonomiska kriser när många människor drabbas av arbetslöshet och med allt vad det medför både för den enskilda individen och dennes familj, så växer det med tiden fram ett missnöje.
Detta missnöje kan också växa sig starkt om man exempelvis är sjukskriven.
Man har kanske råkat ut för en arbetsolycka eller haft oturen att drabbas av en allvarlig sjukdom.
Om samhället inte erbjuder tillräcklig hjälp så gror sig missnöjet starkare och starkare då politiken som bedrivs misslyckas med att skapa ordentliga förutsättningar som också är hållbara på sikt.
Missnöjet leder sedan till att man inte längre har något som helst förtroende kvar för samhället, myndigheter, politiken och dess företrädare.
Högerextrema organisationer växer sig starka på det missnöje och hat som finns hos dessa människor. I Sverige när vi skriver år 2010 så är det Sverigedemokraterna som kraftigt vuxit.
Om man sedan från politiskt håll under den ekonomiska krisen kraftigt försämrar tryggheten för de människor som drabbats värst eller ligger i den riskzonen, ja då spelar man de extrema organisationerna rakt i händerna.
Ser vi tillbaka på historien och de ledare som funnits på den extrema högerkanten, så har deras styrka kommit av folkets missnöje. De har kunnat rida på en våg av detta missnöje, blandat med hat, och därmed kunna bildat extrema organisationer.
Om man för en politik som drabbar flertalet ärliga människor för att man vill komma åt ett fåtal, så blir effekten bl.a. en aktiv medverkan till att stärka detta missnöje istället för att med alla medel mota bort det och därmed försvaga de extrema organisationerna!
Frågan som blir oundviklig i detta sammanhang är:
Är det värt och jaga ett fåtal människor nu när vi ser det samlade resultatet?
Man får hoppas på att samtliga etablerade partier, då främst de 4 borgerliga, verkligen förstår att ovanstående är en av de stora orsakerna till SD:s uppgång i detta val.
Förstår man det så kan man tänka om och på så sätt via en bra välfärdspolitik bidra till SD:s nedgång och förhoppningsvis även organisationen upphörande i sin helhet.
tisdagen den 21:e september 2010
Ungdomsarbetslösheten i Sverige.....
....är ett stort problem. Det kan vi nog alla vara överens om.
Alliansen tror att de har lösningen på problematiken.
Ett seriöst (?) förslag som lagts är att man skall införa 18 månaders provanställning och sänka arbetsgivaravgifterna för unga människor fram tills dess att de fyllt 26 år.
Enligt lag så kan arbetsgivaren när som helst säga upp en person som har en "provanställning". Någon motivering behöver inte lämnas till den berörde.
Enda undantaget är om det skulle handla om diskriminering, tex sexuell läggning eller etnisk bakgrund.
Då, och endast då, kan arbetstagaren möjligen få behålla provanställningen förutsatt att arbetstagaren faktisk lyckats bevisa att det föreligger en diskriminerings situation.
Man måste också ställa sig frågan om det kan finnas en risk för utnyttjande av yngre människor, eftersom kostnaden för arbetsgivaren ökar då man fyllt 26 år.
Kan denna regel även kanske utnyttjas då man inte behöver använda sig av så kvalificerad arbetskraft? Dvs, man tar in ny arbetskraft när den provanställde närmar sig 26 år eftersom upplärningstiden för själva arbetet inte är så krävande.
Det finns tyvärr alltför många arbetsgivare som redan idag utnyttjar olika anställningsformer på ett sätt som är allt annat än vad som kan betecknas som god sed på arbetsmarknaden. Den möjligheten skall nu öka med Alliansens förslag.
Måste man förresten prova en person under så lång tid som 18 månader för att se om personen ifråga är ok och fungerar? Det är ju rent ut sagt löjligt. Riktigt löjligt.
Begrunda också tanken på att om man går under en provanställning så kan man tex inte ta några lån. Inga lån = ingen bostad för många människor. Att kunna bilda familj i unga år blir mer och mer uteslutet. Att få bli "vuxen på riktigt" dröjer längre och längre eftersom man blir beroende av föräldrarna än mer, då man själv inte har, eller rättare sagt, som ung blivit erbjuden tillräcklig trygghet via kloka politiska beslut.
Sen då man arbetat i 17 månader så blir man uppsagd utan motivering.
Ny arbetsgivare och en ny provanställning.
Grattis Sveriges alla unga människor.
Men....ett jobb är väl bättre än inget jobb alls? Eller?
Självfallet är det bra om man får ett arbete. Men om arbetet betalar dig 35 kr/tim och erbjuder en arbetsmiljö som är smått katastrofal, är det då bättre än ingenting?
Ska man ta ett jobb oavsett villkor bara för att det är ett jobb?
Varför ända in i helvete kan man inte skapa lite trygga arbeten med bra villkor för de unga? Varför ska det vara så svårt?
Det är ju vår framtid det handlar om!!!
Om hela Alliansförslaget går igenom......ja, då har man öppnat dörren för ett mycket oklokt förslag. Och då skall man också vara medveten om att man är ännu närmre att öppna ytterligare en dörr, sedan ytterligare en.
De unga löntagarna är förlorarna til en början, och till slut så är vi alla förlorare på detta skitförslag. Förutom den övre eliten då, den skor sig obarmhärtigt på löntagarnas olycka.
Bra förslag Alliansen. Mycket bra.
Än värre kan det bli.....
.....om Centerpartiet skulle få mer inflytande i Alliansen. Då har man ytterligare en sak man kan göra för att ge ungdomar arbete. Man tar bort LAS (lagen om anställningsskydd).
Vips så har man löst Ungdomsarbetslösheten.
Att man sen har skapat en "medelålders arbetslöshet" och en "äldre arbetslöshet" bryr man sig inte om. Dessa personer skall ändå vara beredda att ta vilket jobb som helst på arbetsmarknaden, helst låglöne jobb så man kan sänka A-kassa och trygghet lite till.
Eftersom det är svårt att få ett arbete då man börjar komma upp i åren så blir det till och knalla över till de sociala myndigheterna och hoppas på lite hjälp därifrån då man blivit nobbad en sisådär 100 gånger av arbetsmarknaden.
Maud Olofsson har tänkt till igen.
Med andra ord: Total härdsmälta.
Ca 49% av Sveriges befolkning verkar tycka att detta är helt ok. Eller så anser en stor del av väljarna att frågan inte är tillräcklig viktig för att man ska kunna stödja ett riktigt arbetarparti.
Ibland kan man ju börja fundera hur mycket, eller hur många, som skall få offras till förmån för det egna ekonomiska intresset?
Och visst, jag hårddrar det litegrann, men det är bättre att man är vaken redan från början.
Men tyvärr.....sent skall väl syndaren vakna.
Alliansen tror att de har lösningen på problematiken.
Ett seriöst (?) förslag som lagts är att man skall införa 18 månaders provanställning och sänka arbetsgivaravgifterna för unga människor fram tills dess att de fyllt 26 år.
Enligt lag så kan arbetsgivaren när som helst säga upp en person som har en "provanställning". Någon motivering behöver inte lämnas till den berörde.
Enda undantaget är om det skulle handla om diskriminering, tex sexuell läggning eller etnisk bakgrund.
Då, och endast då, kan arbetstagaren möjligen få behålla provanställningen förutsatt att arbetstagaren faktisk lyckats bevisa att det föreligger en diskriminerings situation.
Man måste också ställa sig frågan om det kan finnas en risk för utnyttjande av yngre människor, eftersom kostnaden för arbetsgivaren ökar då man fyllt 26 år.
Kan denna regel även kanske utnyttjas då man inte behöver använda sig av så kvalificerad arbetskraft? Dvs, man tar in ny arbetskraft när den provanställde närmar sig 26 år eftersom upplärningstiden för själva arbetet inte är så krävande.
Det finns tyvärr alltför många arbetsgivare som redan idag utnyttjar olika anställningsformer på ett sätt som är allt annat än vad som kan betecknas som god sed på arbetsmarknaden. Den möjligheten skall nu öka med Alliansens förslag.
Måste man förresten prova en person under så lång tid som 18 månader för att se om personen ifråga är ok och fungerar? Det är ju rent ut sagt löjligt. Riktigt löjligt.
Begrunda också tanken på att om man går under en provanställning så kan man tex inte ta några lån. Inga lån = ingen bostad för många människor. Att kunna bilda familj i unga år blir mer och mer uteslutet. Att få bli "vuxen på riktigt" dröjer längre och längre eftersom man blir beroende av föräldrarna än mer, då man själv inte har, eller rättare sagt, som ung blivit erbjuden tillräcklig trygghet via kloka politiska beslut.
Sen då man arbetat i 17 månader så blir man uppsagd utan motivering.
Ny arbetsgivare och en ny provanställning.
Grattis Sveriges alla unga människor.
Men....ett jobb är väl bättre än inget jobb alls? Eller?
Självfallet är det bra om man får ett arbete. Men om arbetet betalar dig 35 kr/tim och erbjuder en arbetsmiljö som är smått katastrofal, är det då bättre än ingenting?
Ska man ta ett jobb oavsett villkor bara för att det är ett jobb?
Varför ända in i helvete kan man inte skapa lite trygga arbeten med bra villkor för de unga? Varför ska det vara så svårt?
Det är ju vår framtid det handlar om!!!
Om hela Alliansförslaget går igenom......ja, då har man öppnat dörren för ett mycket oklokt förslag. Och då skall man också vara medveten om att man är ännu närmre att öppna ytterligare en dörr, sedan ytterligare en.
De unga löntagarna är förlorarna til en början, och till slut så är vi alla förlorare på detta skitförslag. Förutom den övre eliten då, den skor sig obarmhärtigt på löntagarnas olycka.
Bra förslag Alliansen. Mycket bra.
Än värre kan det bli.....
.....om Centerpartiet skulle få mer inflytande i Alliansen. Då har man ytterligare en sak man kan göra för att ge ungdomar arbete. Man tar bort LAS (lagen om anställningsskydd).
Vips så har man löst Ungdomsarbetslösheten.
Att man sen har skapat en "medelålders arbetslöshet" och en "äldre arbetslöshet" bryr man sig inte om. Dessa personer skall ändå vara beredda att ta vilket jobb som helst på arbetsmarknaden, helst låglöne jobb så man kan sänka A-kassa och trygghet lite till.
Eftersom det är svårt att få ett arbete då man börjar komma upp i åren så blir det till och knalla över till de sociala myndigheterna och hoppas på lite hjälp därifrån då man blivit nobbad en sisådär 100 gånger av arbetsmarknaden.
Maud Olofsson har tänkt till igen.
Med andra ord: Total härdsmälta.
Ca 49% av Sveriges befolkning verkar tycka att detta är helt ok. Eller så anser en stor del av väljarna att frågan inte är tillräcklig viktig för att man ska kunna stödja ett riktigt arbetarparti.
Ibland kan man ju börja fundera hur mycket, eller hur många, som skall få offras till förmån för det egna ekonomiska intresset?
Och visst, jag hårddrar det litegrann, men det är bättre att man är vaken redan från början.
Men tyvärr.....sent skall väl syndaren vakna.
fredagen den 10:e september 2010
ÄR DU EN DUKTIG (M)ÄNNISKA?
Vi har under valrörelsen hört Fredrik Reinfeldt prata om de människor som han kallar Sveriges ”samhällsbärare”.
En samhällsbärare är en medborgare som arbetar, de som inte tillhör samhällsbärarna är människor som inte arbetar.
Det handlar om t.ex. individer som ofrivilligt blivit av med jobbet, svårt sjuka människor eller människor som blivit skadade i arbetslivet.
Dessa människor var med sannolikhet goda samhällsbärare innan de råkade illa ut.
Det genialiska i en sådan här ideologi är att Fredrik Reinfeldt inte behöver uttala ordet ”parasit” för det genererar sig själv i slutändan.
Ordet samhällsbärare både kröner och ramar in Alliansens ideologi, Vi kontra Dom. Samhällsbärare och icke samhällsbärare, duktiga medborgare och dåliga medborgare.
Hur kan Alliansregeringen vinna röster med denna ideologi? Svaret kommer till stor del av att sjukförsäkringssystemet debatterats intensivt de senaste åren. Men vad som knappt framgår i debatten är att systemet efter år 2002 gått med kraftiga överskott varje år, förutom 2009. Sjukförsäkringssystemet har gått 70 miljarder plus på sex år.
Det här måste vara överraskande siffror för den som tror att staten måste spara pengar. Men systemet är gjort som alla andra försäkringar. Solidariskt betalar man när man är frisk, för att få ersättning vid sjukdom. 70 miljarder plus på sex år! Hur kan man få igenom en sådan förljugen bild om ett försäkringssystem som gått med så kraftiga överskott?
Det handlar naturligtvis om vilken bild Alliansregeringen fått spridd genom sin politiska propaganda. Den borgerliga regeringen har via våra medier lyckats förvandla ett gemensamt försäkringssystem till ett bidragssystem där parasiter livnär sig på oss "goda samhällsbärare". Det är en märklig propagandaseger. Alla som sprider den riskerar nämligen att drabbas av den.
Det är skrämmande när ett parti väljer att kategorisera människor, det har vi förhoppningsvis lärt oss av historien. Om man pratar utifrån ett samhälle med en grundläggande människosyn, så är det mycket allvarligt att inte alla människor skall få ingå i det samhället.
En människa som blivit av med sitt arbete eller råkat ut för en sjukdom kan ju vara en människa som bidrar till samhället med att sprida sin moral, etik, resurser och tillgångar. Detta är positivt för alla i samhället, både för våra barn, ungdomar och äldre.
Att praktisera grundläggande människovärderingar måste vara ett fundament i politiken om du och jag vill leva i ett varmt och väl fungerande samhälle.
En samhällsbärare är en medborgare som arbetar, de som inte tillhör samhällsbärarna är människor som inte arbetar.
Det handlar om t.ex. individer som ofrivilligt blivit av med jobbet, svårt sjuka människor eller människor som blivit skadade i arbetslivet.
Dessa människor var med sannolikhet goda samhällsbärare innan de råkade illa ut.
Det genialiska i en sådan här ideologi är att Fredrik Reinfeldt inte behöver uttala ordet ”parasit” för det genererar sig själv i slutändan.
Ordet samhällsbärare både kröner och ramar in Alliansens ideologi, Vi kontra Dom. Samhällsbärare och icke samhällsbärare, duktiga medborgare och dåliga medborgare.
Hur kan Alliansregeringen vinna röster med denna ideologi? Svaret kommer till stor del av att sjukförsäkringssystemet debatterats intensivt de senaste åren. Men vad som knappt framgår i debatten är att systemet efter år 2002 gått med kraftiga överskott varje år, förutom 2009. Sjukförsäkringssystemet har gått 70 miljarder plus på sex år.
Det här måste vara överraskande siffror för den som tror att staten måste spara pengar. Men systemet är gjort som alla andra försäkringar. Solidariskt betalar man när man är frisk, för att få ersättning vid sjukdom. 70 miljarder plus på sex år! Hur kan man få igenom en sådan förljugen bild om ett försäkringssystem som gått med så kraftiga överskott?
Det handlar naturligtvis om vilken bild Alliansregeringen fått spridd genom sin politiska propaganda. Den borgerliga regeringen har via våra medier lyckats förvandla ett gemensamt försäkringssystem till ett bidragssystem där parasiter livnär sig på oss "goda samhällsbärare". Det är en märklig propagandaseger. Alla som sprider den riskerar nämligen att drabbas av den.
Det är skrämmande när ett parti väljer att kategorisera människor, det har vi förhoppningsvis lärt oss av historien. Om man pratar utifrån ett samhälle med en grundläggande människosyn, så är det mycket allvarligt att inte alla människor skall få ingå i det samhället.
En människa som blivit av med sitt arbete eller råkat ut för en sjukdom kan ju vara en människa som bidrar till samhället med att sprida sin moral, etik, resurser och tillgångar. Detta är positivt för alla i samhället, både för våra barn, ungdomar och äldre.
Att praktisera grundläggande människovärderingar måste vara ett fundament i politiken om du och jag vill leva i ett varmt och väl fungerande samhälle.
fredagen den 27:e augusti 2010
Back in buisness eller va´ man ska säga....
Har inte bloggat på ett bra tag, har helt enkelt varit upptagen med allt möjligt annat.
Politiskt så närmar vi oss valdagen, ska skattesänkar politik som främjar den övre klickan i samhället (och ger arbetsgivarna näst intill obegränsat med makt) vinna, eller ska en politik för mer rättvisa skatter och välfärd åt alla oavsett social status vinna?
Ja, det ser ut och bli jämt detta val. Personligen tycker jag Mona Sahlin stärkte sig i valspurten efter utfrågningen i TV. Därmed inte sagt att allt S tycker eller avser göra är så jäkla bra. Det kan ju dyka upp en o annan plump, tex det idiotiska förslaget om "butler i T-banan". Jag orkar inte ens skriva om det, kan bara konstatera att det är så urbota dumt. Måste dock tillägga att ju fler "höger inriktade" personer som verkar i Socialdemokraterna, desto fler dumma förslag kommer det att komma fram. Nu kan man ju inte förbjuda folk att tycka vad man vill....men i bland önskar man nästan att man kunde det.
Framförallt gäller det när man hör ett par av ungdomsföreträdarna för ett par av Allianspartierna:
"En person som arbetat 6 månader skall kunna få förtur till anställning före en person som tex arbetat 30 år, förutsatt att den som arbetat den kortare tiden är flitigare än den med längre tid".
Fint va?
Idag kan man redan frångå Lagen om anställningsskydd pga av särskild kompetens som arbetsgivaren måste ha kvar för att verksamheten skall fungera. En ok bestämmelse om den tillämpas på korrekt sätt.
Men att införa sådana subjektiva bedömningar som "flit" eller "ansträngning" som grund att få bort en person med lång anställningstid är nog faan bland det dummaste jag hört.
Tex skulle en person som arbetat, säg i 30 år, och som kanske blivit lite sliten under årens lopp helt förlora sin trygghet då denne inte riktigt kanske skulle hänga med. Därmed inte sagt att personen ifråga gör ett dåligt jobb, han/hon gör med all sannolikhet ett bra jobb utefter sina förutsättningar. Men det spelar ingen roll för Alliansen. Är man inte tillräckligt flitig så ska man bli av med jobbet.
Vem bedömer om man är tillräckligt flitig då? Chefen på jobbet troligtvis. Vilken tur att ALLA chefer i hela Sverige är så jävla objektiva då, eller hur?
Eller kanske vi ska låta de politiker som kommit med förslaget att göra bedömningen? De har ju säkert mycket erfarenhet av att arbeta. Från skolbänk till hjärndöd politiker utan verklighetsförankring. En sådan idiot kan säkert göra en fin objektiv bedömning.
Herregud vilka elaka saker jag skulle kunna skriva om dessa jubelidioter. Väljer dock att inte göra det då det troligtvis skulle medföra att jag spenderar julen ätandes ärtsoppa i en cell på Långholmen eller nå´t i den stilen.
/B
Politiskt så närmar vi oss valdagen, ska skattesänkar politik som främjar den övre klickan i samhället (och ger arbetsgivarna näst intill obegränsat med makt) vinna, eller ska en politik för mer rättvisa skatter och välfärd åt alla oavsett social status vinna?
Ja, det ser ut och bli jämt detta val. Personligen tycker jag Mona Sahlin stärkte sig i valspurten efter utfrågningen i TV. Därmed inte sagt att allt S tycker eller avser göra är så jäkla bra. Det kan ju dyka upp en o annan plump, tex det idiotiska förslaget om "butler i T-banan". Jag orkar inte ens skriva om det, kan bara konstatera att det är så urbota dumt. Måste dock tillägga att ju fler "höger inriktade" personer som verkar i Socialdemokraterna, desto fler dumma förslag kommer det att komma fram. Nu kan man ju inte förbjuda folk att tycka vad man vill....men i bland önskar man nästan att man kunde det.
Framförallt gäller det när man hör ett par av ungdomsföreträdarna för ett par av Allianspartierna:
"En person som arbetat 6 månader skall kunna få förtur till anställning före en person som tex arbetat 30 år, förutsatt att den som arbetat den kortare tiden är flitigare än den med längre tid".
Fint va?
Idag kan man redan frångå Lagen om anställningsskydd pga av särskild kompetens som arbetsgivaren måste ha kvar för att verksamheten skall fungera. En ok bestämmelse om den tillämpas på korrekt sätt.
Men att införa sådana subjektiva bedömningar som "flit" eller "ansträngning" som grund att få bort en person med lång anställningstid är nog faan bland det dummaste jag hört.
Tex skulle en person som arbetat, säg i 30 år, och som kanske blivit lite sliten under årens lopp helt förlora sin trygghet då denne inte riktigt kanske skulle hänga med. Därmed inte sagt att personen ifråga gör ett dåligt jobb, han/hon gör med all sannolikhet ett bra jobb utefter sina förutsättningar. Men det spelar ingen roll för Alliansen. Är man inte tillräckligt flitig så ska man bli av med jobbet.
Vem bedömer om man är tillräckligt flitig då? Chefen på jobbet troligtvis. Vilken tur att ALLA chefer i hela Sverige är så jävla objektiva då, eller hur?
Eller kanske vi ska låta de politiker som kommit med förslaget att göra bedömningen? De har ju säkert mycket erfarenhet av att arbeta. Från skolbänk till hjärndöd politiker utan verklighetsförankring. En sådan idiot kan säkert göra en fin objektiv bedömning.
Herregud vilka elaka saker jag skulle kunna skriva om dessa jubelidioter. Väljer dock att inte göra det då det troligtvis skulle medföra att jag spenderar julen ätandes ärtsoppa i en cell på Långholmen eller nå´t i den stilen.
/B
fredagen den 7:e maj 2010
GUSTAVSBERGS HISTORIA DEL 7
GUSTAVSBERGS HISTORIA – DEL 7
Dags för fortsättningen:
Det politiska läget var oroligt under slutet av 40 talet, valutorna försämrades och kronan sjönk i värde. Förutsättningarna för fackföreningen att förhandla upp lönerna var inte de bästa. Man lyckades höja timpenningen med 7 öre vilket får beraktas som ganska bra under rådande omständigheter.
En förslagskommitté bildades för att få fart på förslagsverksamheten som bedrivit en lite tynande tillvaro. (Denna kommitté skulle leva fram till början av 2000 talet) Syftet var naturligtvis att tillvara ta på goda ideér om hur man kunde utveckla företaget från arbetarnas perspektiv.
En agitationskampanj startades också 1947 för att få än fler att ansluta sig till fackföreningen som vid det här laget räknade ca 670 medlemmar. I samband med detta så blev också Arthur Teglund chef för Sanitetsporslinsfabriken vilket innebar att ett bättre samarbete mellan företaget och fackföreningen. Arthur hade gått den långa vägen via arbetaryrket innan han blev chef, detta medförde att han kom att ha en relativt god kontakt med arbetarna och dess fackförening. 1947 så blev också löneförhöjningen relativt god, gruntimpenningen höjdes med 13 öre för manliga, 15 öre för kvinnliga. Man fick också igenom sjuklön motsvarande halv grundtimpenning under 48 dagar.
Detta år så kom också ett antal italienska arbetare till Gustavsberg, värdhuset övertogs av Fabriken, ett matråd tillsattes (som skulle leva kvar i ytterligare ca 50år), den nya Badkarsfabriken levererade sina första badkar.
Under 1948 kunde fackföreningen räkna in 802 medlemmar vilket var en mycket bra resultat av den medlemsvärvarkampanj man inledde året innan. Vid årets slut skulle medlemsantalet uppgå till 1006 personer!
Under 1949 så kom medlemsavgifterna att dragas direkt på lönen vilket var ett stort framsteg. Tidigare hade fackföreningen haft en kassör som fick springa omkring till varje medlem en gång i månaden för att få in medlemsavgiften. En ny arbetarskyddlag tillkom också detta år då fackföreningen firade 30 års jubileum. I tidningen Gustavsbergaren skrev fackföreningens ordförande Axel Öhlund bl.a:
”Att vi sitter alla i samma båt”. För att höja vår levnardsstandard behövs det mera varor och därmed även en ökad produktion. Den ökade produktionen får dock inte medföra en större förslitning av den mänskliga arbetskraften. Den högre produktionen är en följd av den ökade rationaliseringen, men givetvis även genom en bättre användning av arbetstiden. Här måste vi alla hjälpas åt att frigöra de krafter som under en följd av år icke till fullo nyttjats inom industrin. Detta sker bäst genom en sådan ackordsättning, att förtroende skapas mellan företagsledning, fackförening och berörda arbetare...Ensam i bräcklig farkost går vi i kvav, kollektivt samlade når vi målet”.
Medlemsantalet i fackföreningen ökade till 1106 st personer under året. Nya förhandlingar tog vid i olika frågor, löner för arbetarna i den nya badkarsfabriken bl.a.
Ett sjukrum med sköterska inrättades på fabriken så nu slapp arbetarna att sitta i kö och förlora arbetsförtjänst i provinsialläkarens väntrum. Det blev också bättre ordning på hela arbetsmiljö och säkerhetsarbetet totalt på fabriken. Man tecknade en ny liv- och rygg skadeförsäkring för medlemmarna.
Jag väljer att avsluta denna 7:e del med följande vers, taget från firandet av den 30åriga fackföreningens fest:
”Så låt nu denna fest bli som en enda högtidsstund
För vår fackförening och för vårt förbund.
Sliten är vår fana under 30–årigt krig,
Men den fladdrar ännu frejdigt för dig och mig”.
Dags för fortsättningen:
Det politiska läget var oroligt under slutet av 40 talet, valutorna försämrades och kronan sjönk i värde. Förutsättningarna för fackföreningen att förhandla upp lönerna var inte de bästa. Man lyckades höja timpenningen med 7 öre vilket får beraktas som ganska bra under rådande omständigheter.
En förslagskommitté bildades för att få fart på förslagsverksamheten som bedrivit en lite tynande tillvaro. (Denna kommitté skulle leva fram till början av 2000 talet) Syftet var naturligtvis att tillvara ta på goda ideér om hur man kunde utveckla företaget från arbetarnas perspektiv.
En agitationskampanj startades också 1947 för att få än fler att ansluta sig till fackföreningen som vid det här laget räknade ca 670 medlemmar. I samband med detta så blev också Arthur Teglund chef för Sanitetsporslinsfabriken vilket innebar att ett bättre samarbete mellan företaget och fackföreningen. Arthur hade gått den långa vägen via arbetaryrket innan han blev chef, detta medförde att han kom att ha en relativt god kontakt med arbetarna och dess fackförening. 1947 så blev också löneförhöjningen relativt god, gruntimpenningen höjdes med 13 öre för manliga, 15 öre för kvinnliga. Man fick också igenom sjuklön motsvarande halv grundtimpenning under 48 dagar.
Detta år så kom också ett antal italienska arbetare till Gustavsberg, värdhuset övertogs av Fabriken, ett matråd tillsattes (som skulle leva kvar i ytterligare ca 50år), den nya Badkarsfabriken levererade sina första badkar.
Under 1948 kunde fackföreningen räkna in 802 medlemmar vilket var en mycket bra resultat av den medlemsvärvarkampanj man inledde året innan. Vid årets slut skulle medlemsantalet uppgå till 1006 personer!
Under 1949 så kom medlemsavgifterna att dragas direkt på lönen vilket var ett stort framsteg. Tidigare hade fackföreningen haft en kassör som fick springa omkring till varje medlem en gång i månaden för att få in medlemsavgiften. En ny arbetarskyddlag tillkom också detta år då fackföreningen firade 30 års jubileum. I tidningen Gustavsbergaren skrev fackföreningens ordförande Axel Öhlund bl.a:
”Att vi sitter alla i samma båt”. För att höja vår levnardsstandard behövs det mera varor och därmed även en ökad produktion. Den ökade produktionen får dock inte medföra en större förslitning av den mänskliga arbetskraften. Den högre produktionen är en följd av den ökade rationaliseringen, men givetvis även genom en bättre användning av arbetstiden. Här måste vi alla hjälpas åt att frigöra de krafter som under en följd av år icke till fullo nyttjats inom industrin. Detta sker bäst genom en sådan ackordsättning, att förtroende skapas mellan företagsledning, fackförening och berörda arbetare...Ensam i bräcklig farkost går vi i kvav, kollektivt samlade når vi målet”.
Medlemsantalet i fackföreningen ökade till 1106 st personer under året. Nya förhandlingar tog vid i olika frågor, löner för arbetarna i den nya badkarsfabriken bl.a.
Ett sjukrum med sköterska inrättades på fabriken så nu slapp arbetarna att sitta i kö och förlora arbetsförtjänst i provinsialläkarens väntrum. Det blev också bättre ordning på hela arbetsmiljö och säkerhetsarbetet totalt på fabriken. Man tecknade en ny liv- och rygg skadeförsäkring för medlemmarna.
Jag väljer att avsluta denna 7:e del med följande vers, taget från firandet av den 30åriga fackföreningens fest:
”Så låt nu denna fest bli som en enda högtidsstund
För vår fackförening och för vårt förbund.
Sliten är vår fana under 30–årigt krig,
Men den fladdrar ännu frejdigt för dig och mig”.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
